Den här bloggen innehåller alla dessa sinnesjuka scenarion som utspelar sig i och utanför mitt huvud. JAG HAR FåTT RäTT MåNGA KONSTIGA EMAIL AV FOLK SOM UNDRAR OM DESSA INLäGG äR SERIOUS..SVARET äR NEJ!!! INTE ALLS BARA HUMOR MEN VISSA INLäGG äR FAKTA..VILKA FåR NI DOCK FUNDERA UT På EGEN HAND!
Man this is the worst birthday ever for following reasons:
1. I don’t do the after 30’s too well 2. Kittens keep on attacking me 3. Something in my fridge REALLY stinks and it’s too disgusting for me to throw it out my self (my husband will have to do it when he comes home from work.) 4. I miss Swedish food like smörgåstårta, inlagd sill, Pepparkaka, Dumle kola and my small friends from Finland isn’t here!
All these people that tell you about the divine wisdom age will bring you just lie! It's there way of making you and them selves feel better about being old.
This is the priorities I got when I turned 30: Money, Food, Naps
Denna äckliga insomnia håller på att driva mej till drickande, jag är faktiskt nära på att tömma barskåpet för att känna mej utvilad.
Om det nu inte vore så att vi har lovade min svärmor och hennes man att vi skulle följa med dom till stranden i dag.
Känner mej verkligen inte sugen på att visa mej i bad dräkt har super mycket värme eksem i både knä och arm veck! Plus två fläsk valkar. Dom är sammanlagt 5 cm långa (har nämligen mätt med linjal när jag provade min baddräkt!)
Måste erkänna att jag inte har 100% koll på vem Linda Rosing egentligen är, typ vad hon är känd för etc. Jag läste på hennes blog att hon ska få ett nytt TV program. Hur som helst jag blev snudd på chockad när jag läste vissa kommentarer på hennes blog shit vad folk är elaka.
Jag kan inte direkt säga att jag nu är förtjust i alla kändisar, det skulle aldrig falla mej in att lägga in elaka kommentarer på deras bloggar.
Så alla som är dumma med Linda borde be om ursäkt bums!
Hurlängehaderas segregation pågått i USA om Rosa Parks hadelyssnatpå ”buss chaffisen” som ville att hon skulleställasigupp i hans buss såatt en vit man kunde ta hennes plats i stället.
Denna enstaka action av civil olydnad var gnistan till “Montgomery bus” bojkotten och ävenstarten av ”the modern Civil Rights Movement”. Hon öppnadesannerligendörrarför folk överhelavärlden!
Jag måste säga att jag verkligen avskyr insomnia, det är så fruktansvärt jobbigt att aldrig vara riktigt pigg. Det finns dock vissa fördelar med detta fenomen, jag får så oerhört mycket gjort. Skriver som sjutton, typ 15 sidor per dag, städar som aldrig förr, tar mig tid för kattungar (dom gillar mej mer än min man nu). Jag önskar dock att jag kunde få en insomnia semester på en 10 dagar, det skulle jag vilja ha i julklapp eller födelsedags present.
Mer än hälften av landets befolkningen röstade i går och det ser ut som att vi har fått en ny Premier Minister. Stackars Helen Clarke, John Key snodde hennes skriv bord efter en så kallad debatt som mer korrekt liknade en sandlåde konflikt över vems tur det är att använda hinken och spaden. Härmed avskyr jag politik John McCaine eller Barrack Obama, Helen Clarke eller John Key jag orkar inte längre!
Är det inte ett ganska komiskt faktum att butiks arbetare över hela världen ställer samma fråga, ”går det bra för dig där inne?”. Jag hoppar verkligen av lycka varje gång jag hör denna eviga fråga. Känslan kan nog närmast beskrivas som den jag hade när jag var liten, och väntade på att gästerna skulle börja dyka upp till mina barn kalas.
–Pappa jag tror nog att jag kan höra någon ute på bron, tror du att det är mina kusiner?
I själva verket ville man bara att alla barnen skulle komma så man fick börja äta godis, och öppna presenter. Vem sjutton tyckte om att ha gäster som ville leka med ens leksaker!
Hur som helst så var det 5 år sedan jag sist handlade en Bh, innan jag lämnade Sverige. Förra veckan så tvingade jag min man till hans stora förtjusning att följa med och handla underkläder. Han frågade behöver du verkligen nya Bh-ar kan du inte använda dom du redan har?
–Nej det kan jag faktiskt inte, dom håller på att ramla sönder, du måste följa med och vakta!
-Vadå vakta?
-Ja men från alla butiks biträden som kommer att trakassera mig fattar du väl. (uppenbarligen inte)
-Ja men vad ska du med en bh till kan du inte vara utan.
-Nej för mina bröst kommer att börja hänga som sjutton, du vet som din farmor.
-Ok, men då får du vara färdig nu!
Tio minuter och Tjugofem svordomar senare hittade vi en parkering och mitt äventyr började. Han inte mer än innanför affärs dörren, så kom ett butiks biträde fram;
-Hur kan jag hjälpa dig idag Mrs...
-Takitimu
-Är du här för att handla kläder?
(Nej jag var faktiskt ute efter en spik pistol)
-Ja, jag ska köpa en bh.
-Säg till om du behöver hjälp.
-Ok.
Efter 20 minuters förföljelse bestämde jag mig för att inte prova den i alla fall. Jag såg det mest horribla scenario utspela sig i mitt huvud. Jag avskyr verkligen att ta av mig tröjan och visa mig för ett butiks biträde med bara bh på. Min man upplyste mig vänligen att aldrig klaga om det inte är rätt storlek, om jag vägrar att prova. Lätt for honom att säga, som inte bryr sig om folk ser honom i bar överkropp! Kanske borde jag prova den i alla fall. Än en gång spelade detta scenario ut sig i mitt huvud igen, jag såg bara framför mig hur min man som svor dyrt och heligt att han skulle stå vakt utanför provhytten helt glömde bort att han skulle vakta och gick i väg och satte sig på en stol i ren utråkning.
-Ok jag måste få tänka på saken först.
Medans jag gick runt och försäkrade mig att det inte var någon annan bh jag hellre ville ha, hände följande i mitt huvud.
Jag bestämde mig för att prova bh-n i alla fall. Min man var spårlöst försvunnen, och butiks biträdet trakasserade mig. Är du helt säker på att det går bra där inne ska jag komma in och hjälpa dig? Nej tack, vid det här laget hade hon nu gjort mig så nervös att jag inte ens fick på mig bh-n. Aj som sjutton, jag fick bh kroken i ögat, och blöder gör det. Min man vilar benen på en stol och mamma och pappa är långt borta, och kan inte hjälpa mig. Själv står jag nu här och har blodat ner bh-n som inte ens var rätt storlek, det enda positiva i hela scenariot var att jag i alla fall har fått större bröst.
När jag trodde att saken inte kunde bli värre, låt oss nu utvärdera historien. Jag är blind på ett öga, min man har svikit sin plikt som provhytts vakt för en vilo stund på närmaste stol han hittade i köpcentrumet, jag har blodat ner bh-n som var för liten och jag bestämde mig för att inte köpa men måste nu köpa i alla fall, mamma och pappa är för långt borta för att hjälpa till och när jag egentligen fick av mig bh-n så var den mer elastisk än jag beräknade och sprättades i väg och fastnatnade i tak fläkten. Nästa gång hon frågar kan jag i alla fall med ärlighet svara att det inte går särskilt bra här inne.
Efter detta korta scenario hade utspelat sig inom mig bestämde jag mig för att inte prova den bh som jag sedan skulle bestämma mig för. Detta resulterade nu sig i att jag som var så bomb säker på vilken storlek jag var, upptäckte till min stora förskräckelse att den var alldeles för liten. Runt om kunde jag se två små fläskvalkar puta ut, som två små för högt burna bad ringar, och kuporna täckte halva brösten så jag hade nu fyra bröst totalt. När jag berättade allt detta för min kusin skickade hon en email tillbaka vilket löd som följande: Elin det är väl ingen människa som har samma bh storlek när man hade när man var 19år när man är 30, det är ju rent vansinne! Den positiva utkomsten av denna knasiga situation är att jag i alla fall vet vilken bh storlek hag INTE har.
För inte så länge sedan så frågade min man’s moster om jag inte kunde ta med henne ut och shoppa, detta skulle nu inte vara ett så stort problem om hon var lite mobilare. Hon är nämligen en ganska stor tjej och måste köras runt i rullstol, hennes storlek gör det snudd på omöjligt för henne att gå längre distanser på egen hand.
Jag frågade om min svärmor kunde köra henne i rullstolen om vi åkte och shoppade. Eftersom jag väger typ 47kg är det rätt jobbigt för mig att köra runt 2 gånger min vikt i rullstol, i 3 timmar. Min svärmor halv skrek ”Är du inte riktigt klok!!”, sist hon tog ut sin syster var hon tvungen att skjutsa runt henne i 1 timme. Tydligen var detta en oerhört traumatisk upplevelse och hon hade värk i 2 dagar efteråt.
Utan att nämna samtalet med min svärmor till hennes syster erbjöd jag henne snällt, att min man kunde skjutsa henne i rullstolen så hon fick jul handla i lugn och ro. Min man som hade munnen full av kaffe började gap skratta och spottade ut kaffet över hela bordet. Han berättade för mig att sist han skjutsade runt henne i shopping centret i rullstol körde han rally som sjutton. Den höga farten i kombination med antalet kilon han körde runt innebar att han hade svårt att stanna i tid, och välte omkull en stor blomkruka som han fick betala.
Så lägg gärna in en kommentar om du har en bra lösning på detta shopping problem!
Min man tittar ofta frågande på mig när jag brister ut i hysteriskt skratt och undrar varför inte han också skrattar. Oftast tittar han bara på mig och säger ”Loveyou just hadoneofthose moments again”. Nu för alla er som inte är så välbekanta med min sjuka existens ”those moments” består av följande; 1: Ett roligt scenario utspelar sig i mitt huvud och jag brister ut i hysteriskt skratt, och försöker berätta vad som hände för min omgivning. 2: Jag tänker på eget bevåg på ett oerhört roligt skämt, och brister ut i hysteriskt skratt. I detta ögonblick blir jag lite upprörd att ingen annan skrattar, vilket oftast beror på att jag inte har berättat mitt skämt ännu. I mitt huvud så berättade jag skämtet och alla skrattade, ofta blir jag minst sagt besviken i bland lite ledsen när jag upptäcker att detta perfekta ögonblick i tiden utspelade sig i mitt huvud.
Resultatet av detta udda beteende är ett nytt smeknamn som min man gav mig ”Petey”. Efter den utvecklings störda pojken som egentligen skulle spela trumpet i filmen ”AmericanPie” Ponderthatone!!!
Inlägg
